Att ha mig som vän , kompis, ja vad kalla det vad fan ni vill, det kräver lite effort från den andres sida, i form av att höra av sig när man själv gör det som exempel och andra normalt funtade saker man gör för att behålla sina kamrater..
Det är liksom ingen sjukligt intresse jag har att ringa folk när de mår dåligt för att höra hur det är med dem, fira födelsedagar och köpa presenter hej vilt bara för det är kul, jag har fan lika lite pengar som er för helvete!
Inte heller är det ngt intresse för mig att se hur det gnälls hej vilt över att ingen kommer och hälsar på när inte de själva direkt kommer hit, eller ens grattar mig när jag fyller år, för jag kan GARANTERA att det då inte är så viktigt.. Fattar ni hur jävla trötta jag är på gnäll när det UPPENBARLIGEN inte uppskattas för det man gör!?
Och det minsta man kan göra är fan att svara på ens fråga man ställer ngn.
Men VISST det är nog nu, ska det vara på det viset kan jag inte mer än hoppas på att de sitter och ruttnar i sitt lilla hörn för sig själva!
För jag tänker banne mig inte slösa mer tid på ngn som verkar mer självupptagen än fan själv.
